UWC: Wilma Gademan

Jag har nu varit i Swaziland och United World College Waterford i tre veckor och kan konstatera att livet här är mer annorlunda än man kan tänka sig, men det är en härlig stämning. Skolan är mycket större än vad jag förväntade mig och ligger uppe på ett berg bredvid huvudstaden Mbabane. Vi fick börja med en ”Orientation Week”, som är vad det låter som, fast jag hittar ännu inte överallt på campus. Andra veckan fick vi välja våra higher levels som för min del blev geografi, ekonomi, engelska, språk och litteratur.

Lektionerna är alltid intressanta eftersom alla i klassrummet kommer från olika länder och därför har olika åsikter och värderingar. Vi har till exempel diskuterat problemet med världens ökande antal invånare och beroende på var mina klasskamrater kommer ifrån och vilka värderingar de har med sig, så har alla olika förslag att lösa, eller inte lösa, frågan. Trots att jag tycker att vissa förslag är helt absurda, är det otroligt intressant att få höra alla olika idéer.

Swaziland är inte som jag trodde det skulle vara. Innan jag åkte hade jag läst på och majoriteten av statistiken är dyster. Men av det jag sett så här långt så stämmer det inte riktigt överens med verkligheten. En gång i veckan åker vi till Mbabane. Stadskärnan är som en storstad i södra Europa med affärer, köpcentrum, bilar och annat. De flesta vägarna är i fint skick och folk är väldigt öppna och trevliga. Men ju längre du kommer från stadskärnan, desto fattigare blir det. Många hus är knappt värda att kallas hus, där väggarna och taken är konstruerade av sten och plåt och vid sidan om vägarna finns det stigar för dem som inte har bil.

Jag vill tacka än en gång för att jag har fått möjligheten att göra det här, jag lär mig nya saker om andra men också om mig själv varje dag. Det är sjukt häftigt att få vara med om det här!