Min historia: Sandra Pandey Modh

FRÅN VIKINGAR …

När jag var fyra år gammal såg jag för första gången hur en grupp arkeologer på tv rekonstruerade en vikingabosättning med hjälp av datoranimation. I det ögonblicket insåg jag att vikingarnas levda verklighet måste ha sett väldigt annorlunda ut jämfört med min egen. Där och då bestämde jag att jag ville ägna mitt liv åt att utforska människans alternativa verkligheter.

… TILL OXFORD

Efter en färgstark barndom fylld av resor, upp-levelser och ett brett spektrum av lärande började jag till slut studera arkeologi och antropologi i Oxford. Jag hade velat studera i vackra Oxford med sina gamla traditioner redan från tio års ålder. Det var där jag fick upp ögonen för att de strukturella skillnader jag såg mellan mitt eget samhälle och det förflutna också finns i vår egen samtid. Jag valde därför att gå vidare med en Masters och en Ph.D. i socialantropologi vid samma universitet. Då hade jag redan samlat på mig erfarenheter från olika fältarbeten i Afrika, Asien, Sydamerika och Europa.

Tack vare stipendiet från Egefonden kunde jag nu under femton intensiva månader i Indonesien samla in data till min doktorsavhandling från den tidigare odokumenterade kulturgruppen Muhang. Det är inte praxis i Sverige att spendera så lång tid i fält, men för att hinna lära sig språket och göra en gedigen studie krävs minst ett år, vilket Oxford uppmuntrar. Samhällsstruktur och makthierarkier låg i centrum för denna forskning, som baserade sig i ett bergigt djungellandskap fyllt av levande historia.

ÖPPNA DÖRRAR

När jag flyttade tillbaka till Sverige efter avklarade studier öppnade sig många nya dörrar. Förutom internationella översättningsuppdrag ansvarade jag för utformningen av antropologienheten vid ett nyetablerat universitet i Östtimor genom en kontakt från Oxford. I Sverige blev jag anlitad av SIDA som landinformatör i egenskap av specialist på Indonesien, och eftersom mina kunskaper från fältarbete, studier och resor var så breda fick jag även hoppa in för Malaysia och Seychellerna.

Jag fick också anställning som Postdoctoral Research Fellow vid Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa vid Umeå Universitet, där jag sedan blev Research Associate. Här har jag använt min erfarenhet från Indonesien för att se hur etniska minoriteter påverkas av klimatförändringar ur ett samhälls- och hälsoperspektiv och hur vi bäst kan utforma lokalt acceptabla anpassningsstrategier. Kvinnor och barn är två centrala aspekter i denna interventionsbaserade forskning, som jag hoppas ska kunna ta rot i andra delar av Asien inom en nära framtid. Efter det väntar resten av världen.

Jag lever min dröm, att bygga broar mellan olika verkligheter och ge en röst åt de mest utsatta i samhället så att deras tillvaro kan förbättras. Tillsammans med min nepalesiske man som är kemist utforskar vi också möjligheter till samarbete där hållbar utveckling står i fokus.